Större är inte alltid bättre.

Trenden att mindre kontor köps upp av större är inte en självklar utveckling. Sverige behöver arkitektkontor i alla storlekar.

De senaste åren har en uppköpstrend svept över arkitektursverige. En bransch som redan kännetecknas av stora aktörer har konsoliderats ytterligare och sedan 2015 har ett tjugotal mindre och medelstora arkitektbyråer blivit uppköpta. Risken finns att vi vaknar upp till en mindre dynamisk bransch.

Samtidigt finns det en inspirerande mottrend med rekordmånga nystartade arkitektbyråer under fjolåret, en chans som vi behöver ta vara på eftersom det historiskt har visat sig svårt att ta steget från liten till medelstor byrå. En missuppfattning är att marknaden är självreglerande, att de små kontoren klarar sig och växer om de är tillräckligt bra. Problemet är att det finns en rad inbyggda drivkrafter som driver utvecklingen mot större kontor.

Investeringsvilligt kapital söker sig idag till konsultbranschen både via börsen och privata investerare. Idag är det en lukrativ bransch i högkonjunktur mitt i en byggboom, men vad händer med investeringarna i sämre tider när marginalerna blir mindre? Accepterar man en lägre avkastning eller kommer kapitalet röra sig till andra branscher och lämna arkitekterna i sticket?

” De mindre kontoren bidrar också till en mer dynamisk debatt. De har ofta en spetsigare profil, till exempel politiskt eller estetiskt, och kan driva på utvecklingen inom sitt fält.”

De mindre kontoren bidrar också till en mer dynamisk debatt. De har ofta en spetsigare profil, till exempel politiskt eller estetiskt, och kan driva på utvecklingen inom sitt fält.

Ett annat problem för de mindre kontoren är de många upphandlingar som är utformade så att de gynnar större kontor. Ofta ställs krav på antal genomförda projekt inom snäva kategorier eller år i yrket. Resultatet blir att nya firmor får svårt att komma in.

Så varför är de små och medelstora arkitektkontoren viktiga?

Till att börja med levererar de arkitektonisk kvalité. Se bara på Kasper Sahlinpriset. De senaste tio åren har sju vinster gått till kontor med färre än 30 medarbetare och jämför man med inspirerande arkitekturländer som Schweiz, Norge eller Danmark har de alla generellt mindre kontor än i Sverige.

De mindre kontoren bidrar också till en mer dynamisk debatt. De har ofta en spetsigare profil, till exempel politiskt eller estetiskt, och kan driva på utvecklingen inom sitt fält. Är man inte lika etablerad vågar man vara modigare i debatten.

För de anställda i företagen är det positivt med fler valmöjligheter, alla trivs inte bäst på en stor arbetsplats.

Vi på Kjellgren Kaminsky föreslår två konkreta åtgärder för att främja mångfalden och hjälpa de mindre byråerna att gro:

  • Inför obligatoriskt wild card för mindre kontor till inbjudna tävlingar arrangerade av Sveriges Arkitekter (systemet finns i Norge och har varit en viktig del i många kontors framväxt). En eloge till Stockholms stad som just nu genom för en markanvisningstävling med krav på unga arkitektkontor, ett bevis på att det går!
  • Ställ kvalitetskrav istället för kvantitetskrav i offentlig upphandling. Värdesätt exempelvis ett prisbelönt projekt framför antalet genomförda projekt. Värdera ett CV efter erhållna stipendier och publiceringar istället för efter år i branschen.

De stora konsult- och arkitektbyråerna bidrar med oerhört mycket till arkitektsverige och har en viktig roll att fylla, men för att få mångfald och dynamik behövs kontor i alla storlekar och vi kan inte ta de små och medelstora kontoren för givna.

Artikel publicerad i arkitekten.se

Comments are closed.