Zeppelinare, spårvagnar & flanörer.

Hur vi rör oss har format våra städer och landskap i alla tider. En stad för zeppelinare ser annorlunda ut än en för flygplan. Eller för den delen än en stad för häst och vagn, bil, tåg, flyg, spårvagnar, cyklar eller flanörer.
Under hundratals år har vi fått allt snabbare transportmedel och ju snabbare man rör sig, ju mer plats behöver man för att accelerera, svänga och bromsa. Om man skall kunna uppfatta en text eller en bild behöver den också vara större ju snabbare man rör sig. Till detta kommer möjligheten att röra sig över längre sträckor. Det har gjort att våra städer har vuxit sig stora och glesa samtidigt som deras innehåll har separerats till skilda områden för bostäder, arbetsplatser, trafik respektive handel.
Kanske har bilens påverkan på arkitekturen allra tydligast beskrivits i Learning from Las Vegas av Denise Scott Brown och Robert Venturi, hur byggnader förvandlas till skyltar när de ska kunna avläsas i 100 km/h.
Idag står vi inför en omvandling i samma skala som den industriella revolutionen; att omställa vårt samhälle till att bli långsiktigt ekologiskt hållbart. Precis som den industriella revolutionens fortskaffningsmedel omformade den tidens städer kommer den ekologiska revolutionen och dess transportsätt prägla framtidens städer. Låt oss göra en framtidsspaning och försöka förutsäga möjliga förändringar.

” Zeppelinare har en spännande egenskap i att de inte behöver långa landningsbanor utan exempelvis kan docka till höga byggnader. “

För långa resor kan zeppelinare komma att ersätta flygplan. Zeppelinare har en spännande egenskap i att de inte behöver långa landningsbanor utan exempelvis kan docka till höga byggnader. Detta i kombination med att de är mer tystgående än flygplan gör att framtidens långdistanstrafik kan spridas ut till flera noder centralt i städerna till skillnad från dagens externa storflygplatser. Eftersom investeringen för att bygga en dockningsstation för ett luftskepp är mycket lägre än den för att bygga en flygplats skulle även fler mindre destinationer kunna vara möjliga att nå.
För medellånga resor är det förmodligen elfordon som gäller. Spårvagnen har redan fått en renässans där nya linjer byggs i städer som Portland, Lagos, Moskva och Stockholm. För påverkan på våra städer kan man spana i historien efter framtiden. Under det sena 1800-talet växte förstäder fram längs med nybyggda spårvagnslinjer i USA. Dessa ”Streetcar suburbs” ploppade upp över hela landet drivna av de fria marknadskrafterna och hade många liknande drag som hög täthet, funktionsblandning och 5-10 minuters gångavstånd till spårvagnshållplatsen. Efter att ha förfallit under bilismens höjdpunkt är de idag ofta bland de mest populära bostadsområdena i sina städer. Det är inte omöjligt att framtidens stad kommer att likna dåtidens.
För den individuella bilismen är ett scenario smarta minielfordon som kopplas samman till biltåg för medellånga resor, likt prototypen the EO Smart Connecting Car 2 utvecklad DFKI Robotics Innovation Center i Bremen. Detta skulle förändra resandet som privatbilist. Eftersom man inte längre aktivt behöver köra bilen innebär det att föraren under resan är mer mottaglig för information och har tid för annat. Det kan även innebära att det blir färre möjligheter till spontana och individuella val längs vägen, vilket i sin tur skulle kunna leda till en likriktning och koncentration av service längs transportstråken.
Till skillnad från bensinbilen har elfordon inte heller några utsläpp och behöver längre tid för att tanka. Det öppnar för mjukare övergångar mellan trafiklandskapet och staden, kanske kan nya typer av drive-in tjänster utvecklas där laddning erbjuds inomhus i kombination med annan service. På detta tema har Kjellgren Kaminsky tagit fram en vision för nya laddstationer för elfordon till Trafikkontoret i Göteborg.
Slutligen kommer de flesta kortare resor i ännu högre utsträckning än idag ske med cykel eller till fots. Det innebär att räckvidden för vårt vardagsreande kommer att minska till en nivå mer lik början av 1900-talet och ytterligare driva på utvecklingen av täta och blandade städer.
Kanske är dock den viktigaste lärdomen av historien att städer bör utformas efter människan inte fordonen. Fordonstyper kommer och går, men den mänskliga skalan består skulle man kunna säga. Om vi oreflekterat omvandlar våra städer efter rådande mobilitetslösningar riskerar vi göra om gamla misstag och glömma människorna som ska bo i dem. Ett varnande exempel kan vara Örestaden i Köpenhamn, byggd med framtidens hållbara mobilitet som ryggrad i form av ett upphöjt lokaltåg, men i en ack så omänsklig skala.

Artikel publicerad i Expressen och Byggvärlden.

Comments are closed.