NYHETERPROJEKTINFO
Nytt forskningsprojekt om cirkulärt byggande
1 July 2020.

Kjellgren Kaminsky är med som samarbetspartner när IVL Svenska Miljöinstitutet får stöd från Vinnova för att fortsätta arbeta för en cirkulär omställning av bygg- och fastighetsbranschen.

Forskningsprojketet kommer att vara två år och vi kommer att arbeta med ett antal mycket spännande fallstudier som vi återkommer med mer info om inom kort.

Pressmeddelande och mer information om forskningsprojektet finns här.

Dags att bygga och riva cirkulärt – del 5
17 June 2020.

I den femte delen av den cirkulära skolan så beskriver vi vilka nya krav och förväntningar som behöver ställas för att uppnå en cirkulär byggprocess.

En cirkulär bygg- och rivningsprocess ställer höga krav på val av material och produkter. I dagsläget finns det redan många krav och förväntningar på byggmaterial och system, där kravställningar kan vara i konflikt med varandra. Att återbruka och återvinna mer material i byggprojekt riskerar att ställa ännu fler krav mot varandra. Vissa av kravkonflikterna behöver hanteras på en lagstiftningsnivå, men andra kan hanteras inom byggande organisationer. En prioritingsordning mellan krav, eller avsteg från krav vid eventuell konflikt mellan olika krav, behöver tas fram inför upphandling och vid projektering.

En sådan prioriteringsordning behöver utgå från resurseffektivitet och miljöpåverkan genom hela livscykeln, inte bara under bygg- eller demonteringstiden. Det innebär att val mellan olika material och produkter bör utgå från en samlad bedömning av resultaten från en livscykelanalys samt livscykelkostnad för materialen.

Vi rekommenderar att man utgår från livscykelanalyser för funktionella enheter vid val av system och produkter, och ställer krav på livscykelanalyser.

Kjellgren Kaminsky rekryterar senior inredningsarkitekt
15 June 2020.

Kjellgren Kaminsky rekryterar Kristofer Jonsson, inredningsarkitekt och tidigare studiochef på White Arkitekter samt ägare av Whatif Design Studio och förstärker därmed sin inredningssida. Kristofer har med sig nära 20 års erfarenhet som inredningsarkitekt och har även erfarenhet från att ha arbetat med återbruksprojekt i riktigt stor skala.

Efter ett års intensivt utforskande kring att driva whatif design studio tar Kristofer sitt förnuft till fånga.

”-En gång lagspelare, alltid lagspelare.” säger Kristofer som svar på vilken den största utmaningen med att driva bolag helt solo var.

Kristofer Jonsson vill även fortsättningsvis, med en positiv drivkraft och attityd, vara med och utveckla inredning- och designbranschen till en hållbättre bransch. Kristofer har lång och gedigen erfarenhet av inrednings- och designbranschen. Kristofer är Arkitekt SIR, designer MFA och har senaste året drivit bolaget whatif design studio. Dessförinnan var han anställd på White i Göteborg i 16 år.

”Ett hållbart projekt innehåller lika delar människa, ekonomi, planet och syfte.”

Kristofer drivs av att utveckla kommunikation i rumslig form och har alltid dialogbaserade processer som utgångspunkt för sitt arbete. Kristofer startar ett projekt genom att lära känna kundens behov, verksamhet, varumärke och vision för att förstå förutsättningarna för formgivningen. Detta görs ofta genom workshops, intervjuer, eller genom att följa med er en vanlig dag på jobbet. Material, kulör och form är alla energigivande funktioner i berättelsen. Han har under de senaste åren arbetat med återbruksprojekt i riktigt stor skala, flertalet aktivitetsbaserade arbetsplatser, bibliotek, museum, skolor och andra publika miljöer med stor komplexitet och i tätt samarbete med beställare och brukare.

”Som inredningsarkitekt gillar jag det oväntade. Jag drivs av att utforska och testa gränserna för det ej ännu beprövade. Jag söker möjligheter snarare än att se hinder och har en stark tro på att utveckling är likställt med framgång. I Kjellgren Kaminsky har jag hittat ett team som delar min passion för hållbar utveckling som jag kan hjälpa ta nästa steg inom inredningsarkitektur.”

3:e plats av 97 tävlande i Strängnäs
5 June 2020.

Kjellgren Kaminsky och Mareld landskapsarkitekter kom på 3:e plats av 97 förslag i tävlingen för Domkyrkoberget i Strängnäs. Juryn beskriver vårt förslag så här: ”Möten vid muren är ett balanserat och ändamålsenligt förslag som stärker domkyrkoberget som mötesplats utan att förvanska eller förminska de kulturhistoriska värdena.” Vi är stolta över vårt förslag och passar samtidigt på att önska Stiftet stort lycka till i den fortsatta processen.

Mer information om tävlingen finns här.

 

Dags att bygga och riva cirkulärt – del 4
6 May 2020.

I den fjärde delen av cirkularitetsskolan så beskriver vi hur upphandlingsprocessen behöver utvecklas för att skapa förutsättningar för cirkularitet.

För att driva på en cirkulär upphandlingsprocess behöver en samlad bedömning av livscykelkostnad och miljöpåverkan ligga till grund för utvärdering av anbud. Den nya upphandlingslagstiftningen från år 2017 möjliggör användning av livscykelkostnader som utvärderingsgrund i upphandling, snarare än upphandlingens pris. Grundtanken med en livscykelkostnadsberäkning är att man till skillnad från investeringskostnader ska ta hänsyn till, och arbeta för att minimera, den totala kostnaden för byggnaden under hela dess livstid. Förutom investeringskostnad inkluderar detta driftkostnader och kostnader för byggnadens sluthantering.

Nedan följer ett antal rekommendationer för en mer cirkulär upphandlingsprocess:

 

Bryt ut funktioner som separata innovativa funktionsupphandlingar.

En viktig del av förändringsarbetet handlar om att introducera möjligheten för nya och befintliga marknadsaktörer att skapa affärsmodeller för återbruk och långsiktigt ägande av byggprodukter. Här kan offentlig upphandling driva innovation. Funktionsupphandlingar, drivna som innovationsupphandling, kan vara en möjlig väg framåt. Oavsett entreprenadform är det möjligt att driva innovationsupphandlingar och främja nya affärsmodeller genom att bryta ut en funktion hos en byggnad och upphandla den separat som en funktionsupphandling. Målet med att bryta ut funktioner är att driva marknaden mot cirkulära affärsmodeller och förlänga livslängden på byggnader. Val av funktion kan utgå från total miljöpåverkan under en livscykel, ett svårlöst behov i ett specifikt projekt eller för att uppmuntra ökad cirkularitet inom ett specifikt område.

 

Använd jämförbara krav vid en funktionsupphandling

Funktionskraven ska beskriva önskad funktion, inte den tekniska lösningen. Genom att driva funktionskrav inom vissa ramar, exempelvis krav gällande materialåtgång, resultat från livscykelanalyser som minimikrav för miljöpåverkan och mängd återbrukat eller återvunnet material, så kan innovativa lösningar för flera byggdelar och system tas fram. Funktionskrav kan vara standardiserade och användas i flera olika typer av projekt, vilket bidrar till en mer effektiv förstudie och tydligare förväntningar på marknaden. Det är viktigt att utförare engageras i tidig dialog vid formulering av funktionskrav, och att funktionskraven är mätbara, så att de går att följa upp. Det är också viktigt att alla funktionskrav är jämförbara, för att det ska vara möjligt att utvärdera hur olika anbud står sig mot varandra. Redan idag är det möjligt att ställa funktionskrav med krav på återbrukat- eller återvunnet material för vissa byggnadsdelar. Här följer några förslag på byggdelar med hög klimatbelastning och som är möjliga att fokusera på redan idag:

Betongstomme byts ut mot trästomme. Funktionskrav som att stommen ska vara demonterbar gör att den är återbrukbar. Här är flexibiliteten i stommen viktig, så att livslängden blir lång.

Ytskikt, så som väggbeklädnad och golv, kan med fördel bytas ut mot produkter med hög återvinningsgrad, exempelvis mattor med återvunna fibrer.

Inled en dialog med entreprenörer redan tidigt i förstudien, för att ta fram inriktning och förslag på lösningar som det är möjligt att ställa funktionskrav på.

 

Ställ krav på materialhanteringsplan, och använd som tilldelningskriterium där det är möjligt.

En materialhanteringsplan bör finnas med som ett krav vid upphandling av entreprenörer för nybyggnads-, ombyggnads- och rivningsprojekt. En materialhanteringsplan bör utgå från materialinventeringen, vilken beskrivs under tillfälle tre i denna serie. I materialhanteringsplanen för ombyggnad och rivning ska det redovisas hur utföraren räknar med att behandla det befintliga materialet i en byggnad, uppdelat i återbruk, återvinning och deponi. Planen bör anges på en översiktlig nivå, men avsteg från den i senare skeden bör motiveras för beställaren.

 

Ställ inte krav på specifika tekniska lösningar vid funktionsupphandling, involvera byggaktörer i tidig dialog.

Vid innovationsupphandlingar, oavsett om det är för en hel byggnad vid en totalentreprenad eller en delupphandling, är det bra att engagera byggaktörer i en tidig dialog för att säkerställa att funktionskrav går att ställa och kartlägga vilka lösningar som är möjliga. Vid mer omfattande innovationsupphandlingar är det enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) möjligt att arrangera tävlingar för utförare. Vid en sådan tävling kan ersättning ges till ett antal prekvalificerade utförare för att ta fram innovativa förslag på funktionskrav, exempelvis för materialåtgång.

 

Säkerställ uppföljning av krav genom vite och bonussystem

Uppföljningen av upphandlings- och funktionskrav behöver säkerställas genom viten och bonusar som är så pass kännbara att det blir lönsamt att genomföra cirkulära krav. Det gäller framförallt ”bör”-krav som ställs vid upphandling som särskilda kontraktsvillkor. Vilken uppföljning som väntas och hur den ska ske behöver vara tydligt redan i förfrågningsunderlaget, och dess effektivitet behöver utvärderas kontinuerligt i samband med projekten.

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 41–48 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

KJELLGREN KAMINSKY SÖKER ARKITEKTER
23 April 2020.

Vi har fått in nya och spännande projekt och söker fler kollegor!

Vi söker dig som brinner för hållbar och inspirerande arkitektur. Du motiveras av och har lätt för att skapa goda relationer och förstå våra kunders behov. Har du en stark gestaltningsförmåga, ett par års erfarenhet och känner dig trygg i såväl tidiga som sena skeden är du säkert den vi söker! Projekteringsvana i BIM Revit är ett krav.

Ring gärna HR-chef Ida Lenngerd på 0735-311117, så kan vi berätta mer och få höra mer om dig och vad du vill göra. Eller lägg ett mail till work@kjellgrenkaminsky.se!

Bilden av Bjuv
7 April 2020.

Nu är det klart hur vårt projekt Lärkgatans förskola i skånska Ekeby kommer se ut. Målet har varit att skapa en byggnad som på ett tydligt sätt anknyter till lokal byggnadstradition. 

– Vi vill skapa en bruksarkitektur som på ett tydligt sätt möter den skånska traditionen. Tegel är något som i stor utsträckning särpräglar det skånska landskapet jämfört med andra delar av landet, så det är naturligt att lyfta fram detta, förklarar Erik Andersson, delansvarig arkitekt i projektet.

Vi har också fokuserat på att lyfta fram den historiska kopplingen till platsens lerbrytning och Skrombergas kakelindustri. Detta avspeglas bland annat i att förskolans badrum kläs med Höganäskakel.

Förskolan byggs efter miljöcertifieringen Miljöbyggnad silver, vilket betyder högt ställda krav på bland annat ventilation och ljudmiljö. Huvudbyggnaden får också solceller på taket och det blir sedumtäckning på tak till komplementbyggnader.

För att effektivisera projekteringsprocessen för Lärkgatans förskola har vi utgått ifrån ett referensobjekt. På så sätt har vi gjort tidsvinster, vilket också gagnar beställaren Bjuvs kommun.

Erik förklarar:

– Inom ramen för samma projekt har vi på så sätt parallellt med förskolan i Ekeby även ritat på ett LSS-boende. Det är ett väldigt effektivt sätt att jobba, där vi bland annat kunnat hålla möten för båda projekten samtidigt.

Dags att bygga och riva cirkulärt – del 3
2 April 2020.

I den tredje delen av cirkularitetsskolan beskriver vi hur cirkulära byggprojekt behöver en förändrad projektstruktur.

Flera delar av bygg- och rivningsprojekten behöver anpassas för att bli cirkulära. Vissa moment kommer ta längre tid, andra kortare, och framförallt behöver en anpassning ske. Tiden för förstudier, projektering och byggnation behöver sannolikt öka för att ge plats för materialinventeringar och utökad planering. På samma sätt kommer ombyggnad och rivning kräva längre tid, för att lämna utrymme för demontering och logistik kring processen. Utgångspunkten för en förändrad projektstruktur är tillgången till material, och hur det hanteras. En viktig del är att inventera och tillgängliggöra information om inbyggda produkter vid ombyggnad och rivning.

Det kommer också att krävas en typ av projektering som lämnar utrymme för osäkerhet, då tillgång till återbrukade produkter inte alltid kan vara givet på förhand. Det här kan även vara en utmaning när det kommer till den lagstiftning som styr utformning av byggnader exempelvis vid bygglov och detaljplaner. En ny balans mellan flexibilitet, funktionskrav och utseendekrav kommer att bli nödvändig.

Nedan följer rekommendationer för en mer cirkulär projektstruktur:

Genomför materialinventeringar vid ombyggnads- och rivningsprojekt

Att inventera befintliga material och produkter utifrån återbrukbarhet i varje ombyggnads- och rivningsprojekt behöver göras för att skapa en uppfattning om vilket befintligt material som kan återbrukas och återvinnas i nya projekt. En materialinventering är en utökad variant av den miljöinventering som genomförs vid rivningsprojekt. Fokus på inventeringen skiftar här från att främst handla om potentiella risker, till att även belysa återbrukspotentialen och i vilket skick material och produkter är. Informationen vid en materialinventering bör vara sorterad i nivåer efter skick. Ett exempel skulle kunna vara följande: Materialet eller produkten är:

… helt återbrukbar efter demontering.

… möjligt återbrukbar efter uppdelning och/eller rekonditionering.

… möjlig att återbruka efter sanering och rekonditionering.

… möjlig att materialåtervinna utan omfattande bearbetning.

… återvinningsbar efter sanering eller omfattande bearbetning.

… möjlig att förvara inför framtida återvinning eller återbruk.

… möjlig att energiåtervinna.

… ej återvinningsbar, utan behöver deponeras/saneras.

Ta fram riktlinjer och ställ krav på digital informationslagring i alla projekt

Tillgång till information om inbyggda material, deras skick och placering i en byggnad är en nyckel för återbruk och återvinning i stor skala. För en förvaltare kan digital fastighetsinformation vara väldigt lönsamt för att förlänga livslängden hos byggnader, och för att tillgängliggöra information om byggnadsdelar vid underhåll, ombyggnad och demontering. Genom skarpa funktionskrav på leveranser av kvalitetssäkrade digitala modeller kan byggnadsinformation lagras och uppdateras långsiktigt.

Ställ krav på cirkulär avfallshantering

Avfall från byggproduktion och på byggarbetsplatsen bör minimeras genom planering, projektering och teknikutveckling. Genom att ställa krav på avfallssortering, konfektionering, det vill säga måttbeställning från fabrik, av byggmaterial samt minimering av spill så kan byggentreprenör och projektörer arbeta aktivt för att minimera avfallsmängderna. Här är det viktigt att uppföljning och incitament ligger rätt, så att det inte blir fördelaktigt att välja material med till exempel större klimatpåverkan för att minska spill.

Sveriges byggindustriers riktlinjer för resurs- och avfallshantering från 2019 innehåller specifika krav på avfallshantering som kan ställas på alla entreprenörer vid avfallshantering.

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 32-40 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

Extraordinära tider
18 March 2020.

All is well är nog för mycket sagt i det här läget. Men i denna tid av ovisshet, oreda och oro är kanske en strimma av normalitet, balans och trygghet det vi allra mest längtar efter. Aldrig har väl så banala saker som vanliga rutiner varit så efterlängtade som nu.

Vår verksamhet fortskrider som vanligt. Vi har infrastrukturen för att arbeta hemifrån om så krävs och håller även möten över länk i den utsträckning det behövs. Vi håller våra leveranser som planerat och tar även kontinuerligt in nya uppdrag.

Och oavsett hur läget ser ut imorgon, om en vecka eller längre bort, så anpassar vi oss efter den verklighet som råder. Vi följer självklart Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att inte äventyra någon enda persons hälsa och välmående.

Vi fortsätter vara tillgängliga på alla sätt vi kan. Så fortsätt ringa oss, mejla oss och dm:a oss.

Ta hand om er.

Dags att bygga och riva cirkulärt – del 2
13 March 2020.

Möjliggör för cirkulär projektering!

Cirkulär projektering och projektledning behöver utvecklas för att skapa förutsättningar för återbruk och återvinning i projekt. För byggherrar handlar det främst om att arbeta in cirkulära principer i organisation och riktlinjer och att ställa krav på cirkulär kompetens hos projektörer. Det handlar också om att ställa krav på produkttillverkare om demonterbarhet och återbruk, och att främja återtagande av demonterade byggvaror för rekonditionering och återförsäljning.

Här är några exempel på cirkulära principer som kan införlivas  i organisation och riktlinjer, för att möjliggöra cirkulär projektering och projektledning. Vi rekommenderar att nedanstående principer ”arbetas in” så tidigt som möjligt i projektet för att få ett bra slutresultat. Vissa av riktlinjerna är relativt nya för branschen och kräver ett engagemang från alla inblandade.

– Håll en kort utbildning om vad som menas med en cirkulär byggprocess och varför det är viktigt för alla i konsult/arbetsgruppen.

– Genomför materialinventering och lagra den inventerade informationen på ett digitalt och sökbart sätt. Använd informationen vid upphandling och planering.

– Om möjligt, utgå ifrån att en byggnad ska användas så effektivt som möjligt, exempelvis genom samnyttjande av lokaler och att lokaler inte planeras för ett alltför specifikt användande.

– Uppmuntra dialog mellan konsulter, entreprenör och hantverkare de bästa lösningarna tas fram tillsammans.

– Inled dialog med byggentreprenör så tidigt som möjligt så att det finns möjlighet att kommunicera projektet och alternativa lösningar innan upphandling. Det är möjligt att ha en tidig dialog med potentiella entreprenörer även för organisationer som jobbar under LOU.

– Utgå i första hand från befintliga, återbrukade material och produkter vid projektering, och ta hänsyn till produkters hela livscykel.

– Vid val av material och produkter bör resultat från genomförd materialinventering användas. Förutom det så finns det några produktgrupper som är lämpliga att återbruka, exempelvis:

1. Dörrpartier.

2. Innerväggar, inklusive glaspartier.

3. Undertak, inklusive akustikplattor. 4. VVS-produkter.

5. Golv, inkl. textilmattor.

6. Belysningsarmaturer.

7. Galler och smide, exempelvis trappor, ramper etcetera.

8. Beslag och dörrautomatik.

– Välj nytt material med hög kvalitet som består av hög andel återbrukat material eller som har potential att materialåtervinnas.

– Ange att alla byggnader ska projekteras för demonterbarhet, för att möjliggöra materialåtervinning och återbruk.

– Ställ krav på att produkter ska kunna demonteras och återvinnas vid inköp.

– Använd endast material som uppfyller kemikaliekrav enligt exempelvis eBVD, Basta, SundaHus eller Svanen. Eventuella avsteg från kemikaliekrav ska vara motiverade och riskvärderade.

– Undvik att ställa krav som hindrar användning av återbrukade och återvunna material och produkter.

– Ställ upphandlingskrav med krav på kompetens inom återbruk och cirkularitet vid upphandling av utförare och konsult

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 27-31 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

Delar av listan kommer från CCBuild (Centrum för cirkulärt byggande, 2019).

Snedtänkt om Skeppsbron
10 March 2020.

Replik till Jonas Attenius debattartikel i GP den 6/3 2020

Jonas Attenius vill se klassisk arkitektur längs Skeppsbron men blandar ihop argumenten – både om Skeppsbrons historia, Göteborgs karaktär och vad som skapar den levande vackra blandstaden.

En viktig del av städers och stadsdelars identitet är de gemensamma drag som dess byggnader delar. Dessa har historiskt formats både av lokalt tillgängliga byggnadsmaterial, tidens mode och rådande byggnadsordningar. Göteborg är stadsdelarnas stad där varje del har sin karaktär. På exempelvis en promenad söderut från Götaplatsen med dess göteborgsgula tegelfasader, via nedre Johannebergs nationalromantiska röda tegelbyggnader till övre Johannebergs vita funkislameller kan man på en kvart uppleva tre sammanhållna områden med stark karaktär i Göteborg.

Jonas skriver att anknytning till stadens älskade arkitektur är ett måste för Skeppsbron. Så vilken av stadens älskade arkitekturkaraktärer ska vi knyta an till på Skeppsbron? Platsens mest karaktäristiska hus är utan tvekan Göteborgs första skyskrapa Otterhall från 1929 med sina tillhörande funkishus längs bergskanten.

Ett stort problem i dagens byggande är likriktningen; samma själlösa fasadskivor klär hus både i Göteborg och resten av landet. Att återgå till äkta material, hantverkskunnande och mänsklig skala är mål som jag delar med Jonas Attenius. Men genom att kopiera Vasastadens fasader riskerar Skeppsbron att bara bli en kuliss. För att bygga dynamisk blandstad är det viktigare att styra husens innehåll än deras estetik. Våga skapa detaljplaner som blandar olika program inom samma kvarter och som släpper fram arkitektur som stärker upplevelsen av staden.

Aktiva bottenvåningar, väl utformad allmän plats, hög täthet samt olika upplåtelseformer och byggherrar är faktorer som verkligen styr stadslivet. Dessa kvaliteter återfinns i den gamla stenstaden, men det är en förenklad analys att kopiera dess utseende istället för dess innehåll. Istället måste vi orka ta tag i de mer komplexa faktorerna.

Jonas gör sig till uttolkare av vad göteborgarna vill ha. Min erfarenhet av att ha ritat ett tusental bostäder är dock att kvaliteter som t.ex. generösa balkonger efterfrågas av de allra flesta, men inte ryms i Jonas vision. Jag tror inte heller att det är troligt att någon boende vill betala de ca en miljon kronor en p-plats i garage under Skeppsbron kommer att kosta att bygga utan denna räkning som i slutändan hamna hos skattebetalarna samtidigt som de kommunala bostadsbolagen meddelat att deras hyresgäster inte längre kommer att få behålla sina individuella p-platser.

Dessutom borgar kvalitetsprogrammet för Skeppsbron redan idag för varierad gestaltning med koppling till klassisk arkitektur. Kvarteren ska ha ”en uttalad uppdelning i individuellt utformade delar. Detta för att undvika en homogen och enahanda miljö” och arkitekturen ska vara ”en omtolkning av den klassiska stenstadens gestaltning i modern form.”

Det trodde jag faktiskt att Jonas visste.

/Joakim Kaminsky Kjellgren Kaminsky är en av de arkitektbyråer som var med och vann markanvisningstävlingen på Skeppsbron.

Bild: Rolf Broberg (Rolf B) / CC BY-SA (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)

Dags att bygga och riva cirkulärt!
28 February 2020.

Som en led i vårt hållbarhetsarbete kommer vi att publicera en serie om om sex inlägg med tips för ett cirkulärt byggande. Här är den första delen.

Del 1. Vad är en cirkulär bygg- och rivningsprocess?

I en cirkulär byggprocess sluts cirkeln mellan rivning och nybyggnation, och de material som finns i våra byggnader tas omhand i nya byggnader. En cirkulär byggprocess består generaliserat av 9 övergripande steg.

1. En materialinventering av en befintlig byggnad genmförs, för att kartlägga inbyggda material

2. En plan för återbruk av de invenenterade materialen upprättas

3. Demontering av material genomförs tillsammans med rivning

4. Material och produkter rekonditioneras vid behov, och förbereds för vidareförsäljning

5. Under projektering planeras för användning av återbrukade material och produkter, samt för framtida återbruk

6. Under byggnation används återbrukade material

7. Byggavfall och framtida avfall minimeras genom projektering och genom dokumentation av de produkter som byggs in

8. Byggnaden används och löpande underhåll sker

9. Informationen om inbyggda produkter hålls ajour under byggnadens livslängd, för att materialinventeringen och därmed framtida återbruk ska vara möjlig i framtiden.

 

Alla hus på plats i Gustavslund
26 February 2020.

Sen några dagar tillbaka är alla de 12 radhusen vi utvecklat och ritat i Helsingborg resta. Nu är det inte långt kvar till inflyttning! Mer material om projektet finns här.

Cirkulära flöden
13 December 2019.

Kjellgren Kaminsky har tillsammans med Göteborgs Stad, Forsen och DGE Mark och Miljö tagit fram en rapport med rekommendationer för att underlätta cirkulära flöden i fastighetsbranschen. Nu är den publicerad!

Hur kan vi driva på utvecklingen av en cirkulär byggbransch?

Tidigare i år fick vi tillsammans med Forsen i uppdrag av Göteborg Stad att bedriva forskningsarbetet i projektet Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen. Målet med projektet är att visa hur offentligt upphandlande bygg- och rivningsprojekt kan användas för att skynda på men också underlätta en omställning till en cirkulär byggbransch.

Vårt arbete har resulterat i en rapport som presenterar vår forskning och analys, där vår erfarenhet och kunskap från kontorets genomförda projekt med cirkulärt fokus varit en stor fördel. Genom innovativa tillvägagångssätt vid upphandlingar tror vi att myndigheter, förvaltningar och bolag kan ta täten i omställningsarbetet. Vi ser också rapporten som ett verktyg som redan nu kan användas i praktiska case för att få in ett mer cirkulärt arbetssätt i byggprojekt i såväl privat som offentlig sektor.

Rapporten släpps i januari men redan den 27 november presenterades vårt arbete i forskningsprojektet. Presentationen hölls av Jenny Nyström, hållbarhetsexpert och Jakob Danckwardt-Lillieström från oss tillsammans med Sofi Ahlström på Forsen och DGE Mark och miljö, och Hannah Gerhardsson på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Under presentationen delade vi några av våra insikter som vi kommit fram till under arbetets gång:

– Mycket går att göra redan idag. Exempelvis går det att inventera materialtillgångar i befintligt bestånd och koppla samman bygg- samt rivningsprojekt. Det behöver nödvändigtvis inte finnas en stor marknad för återbrukade produkter för att entreprenörer och byggherrar ska kunna gå samman och utnyttja det som redan finns tillgängligt.

– Det finns ett stort utrymme för nya affärsmodeller som bygger på cirkularitet. Ett exempel är uthyrningstjänster av byggdelar eller funktioner i byggnader. Det skulle bland annat kunna vara ljus, fasader eller värmesystem. Detta skapar incitament för långvarigt underhåll av byggdelar.

– En starkare vilja att återbruka ställer högre krav på lagstiftningen kring avfall och byggprodukter. Idag går det exempelvis inte att få godkänt på en slutbesiktning av något som är större än ett småhus, om det är byggt med återbrukad fast inredning.

– Det finns redan idag bra tillvägagångssätt att värdera materialens klimatpåverkan, bland annat genom LCA som visar att återbrukade material har mycket lägre klimatpåverkan än nya material. Om den här typen av verktyg kan användas i större utsträckning kan vi få en tydlig bild av vad våra byggnader faktiskt kostar. Vi kan då också börja göra mycket smartare val.

Du kan se hela presentationen här

 

 

Nedre Torg
18 June 2019.

Kjellgren Kaminsky har tillsammans med MARELD landskapsarkitekter vunnit delat 3:e pris i den öppna arkitekturtävlingen för Nedre Torg i norska Ski.

Utdrag ur juryns motivering:

”Juryen anser «Origo» for å har løst oppgaven på en god og ryddig måte. Det er særlig møtet med Torvgården og Løkkegården overbeviser og er forbilledlig løst og vil være elementer som naturlig bør vurderes inkorporert i større eller mindre grad i vinnerforslaget. Juryen mener også at løsningen er av de beste av prosjektene som baserer seg på å etablere et stort bygg på torvet.”

Mer information om projektet

 

 

Välv prisat i World Architecture Awards!
16 April 2019.

Vi är så glada att meddela att vi blivit tilldelade pris i kategorin “Designed” av World Architecture Awards Cycle 30 för vårt typhus Välv, som vi designat i samarbete med Energivillan AB!

Läs mer här: https://lnkd.in/gCVzY4P

Garveriet nominerat av White Guide
21 February 2019.

Garveriet i Floda är nominerat till Årets Banbrytare 2019 av White Guide!

White Guides årliga utmärkelse Årets Banbrytare hyllar radikal förnyelse och delas ut till “modiga aktörer och satsningar som bryter ny mark och pekar ut nya vägar inom gastronomin och hospitality-sektorn, och som resulterar i en annorlunda och njutbar restaurangupplevelse”. Vi på Kjellgren Kaminsky är stolta över att ha kunnat bidra till att förverkliga Garveriets vision om en mötesplats med restaurang, café, bryggeri, butik och konferenslokaler där hållbarhet kunnat genomsyra allt från mat till byggnad. Foto: Garveriet

Framtidens Bjärred
10 January 2019.

Silver i tävlingen om Framtidens Bjärred!

Av totalt 61 bidrag jobbade vi hem en andraplats med juryns motivering: ”Ett mycket genomarbetat tävlingsbidrag där förslagsställarna arbetat igenom uppgiften i olika skalor och visar stor förståelse för de utmaningar som tävlingen formulerar. Tun ger ett välkomponerat svar med moget och kompetent förhållningssätt till platsen.”

Grymt bra jobbat teamet på Kjellgren Kaminsky tillsammans med Mareld Landskapsarkitekter! Läs mer och se tävlingsförslagen här: https://www.arkitekt.se/tavling/61-inlamnade-forslag-till-tavlingen-framtidens-bjarred/

Grattis till Arkitema som denna gång tog hem förstaplats!

God Jul!
10 January 2019.

Vi på Kjellgren Kaminsky skulle vilja önska alla en riktigt härlig Jul!

I år är vi stolta över att kunna säga att vi har klimatkompenserat samtliga våra flygresor och att vi som julgåva valt att bli stödföretag för Naturskyddsföreningen! God Jul & Gott Nytt År!

KAN Connect Göteborg
13 September 2018.

Nu var det dags för årets KAN Connect i Göteborg!

Den 25:e September arrangerar vi på Kjellgren Kaminsky, Krook & Tjäder och Sveriges Arkitekter tillsammans den populära mötesplatsen. KAN Connect är ett branschnätverk för nya svenska arkitekter och arbetsgivare i branschen. En mötesplats där kontakter knyts med sikte på praktikplats eller anställning, ett första steg in på den svenska arbetsmarknaden helt enkelt!

Tid: 25:e September klockan 17:00

Plats: Kjellgren Kaminskys kontor på Viktor Rydbergsgatan 14, Göteborg.

För mer information och anmälan klicka här!

Public Luxury
15 June 2018.

Kjellgren Kaminsky medverkar i ArkDes utställning Public Luxury!

I utställningen presenterar vi våra crowdfundade hyreshus i massivträ som vi jobbar på tillsammans med ETC Bygg och Hans Eek. Entré till utställningen designad av Åsa Jugnelius.

Foto: Emil Fagander

Rötterna i Rinkeby
13 June 2018.

Vi är väldigt glada över att vara en av finalisterna i idétävlingen om Framtidens skola ’Rötterna i Rinkeby’ som har organiserats av SISAB.

Vårt förslag heter F-99 och namnet syftar till en skola som öppnar upp mot lokalsamhället och främjar lärande i alla åldrar. I förslaget visar vi en palett av idéer som tillsammans bygger ett ramverk för en hållbar skolmiljö, med starkt fokus på sociala aspekter. Grattis till Okidoki som tog hem förstapriset och övriga nominerade!

Läs hela juryutlåtandet här.

Island
7 June 2018.

Kjellgren Kaminsky har tillsammans med Mareld landskapsarkitekter vunnit en internationell tävling om utvecklingen av Hafnarfjörðurs hamn på Island!

Juryn berömde förslaget för den starka kopplingen det skapar mellan hamnen och staden Höfnum, som skapar bra förutsättningar för en levande stadsstruktur. Förstaplatsen delar vi även med de Holländska arkitekterna Jvantspijker & Partners.

Se hela förslaget på Divisares hemsida.

Kjellgren Kaminskys Huvudkontor Vinner Pris
6 April 2018.

Kjellgren Kaminsky har fått ett hedersomnämnande i London International Creative Competition (LICC) för renovering och inredning av vårt Göteborgskontor.

Du kan läsa mer om vårt fina kontor samt se övriga vinnare här.

Haga By i Göteborgs-Posten
5 April 2018.

Göteborgs-Posten skriver om området Haga By i Mölnlycke.

Vi har ritat hus som passar in i naturen, centralt i området sparas en bäckravin som ett grön-blått stråk. Våra beställare är Tornstaden, development partner AB, Kålltorpsgruppen och Bråta Ängar Fastighets AB.

Läs hela artikeln på Göteborgs-Postens hemsida.

Sweden Green Building Council
21 March 2018.

Stort tack till alla som igår minglade, åt frukost och lyssnade på SGBC-Västs medlemsmöte på vårt Göteborgskontor!

Temat för mötet var den nya indikatorn “stommen och grundens klimatpåverkan” i Miljöbyggnad 3.0.

Garveriet Blir Ny Matdestination
22 February 2018.

Ett centrum för innovation inom mat och hållbar utveckling öppnas i höst i Floda utanför Göteborg.

Med hjälp av Kjellgren Kaminsky omvandlas det gamla garveriet till en plats för tillagning av lokal och innovativa matupplevelser med möjlighet att laga, baka, träffas och äta i en salulhallsliknande miljö.

Läs mer på Göteborgs-Postens hemsida.

Göteborgs Stadslinbana
19 February 2018.

Hurra! Vårt förslag ”New Beacons” har vunnit tävlingen för den nya stadslinbanan i Göteborg!

Förslaget togs fram i samarbete med UNStudio som designande arkitekter, Kjellgren Kaminsky som lokala arkitekter och Knippers Helbig som rådgivande konstruktörer. Vi är särskilt stolta över juryns betoning av hur förslaget visar förståelse för stadens historia och stadssiluett med hamnens kranar.

Läs mer om projektet på Göteborg Stads hemsida.

Norsk Skogfinsk Museum
22 January 2018.

Vårt bidrag ”Kampestein” i tävlingen för ett nytt Norsk Skogfinskt Museum i Svullrya, Norge.

Tävlingsförslaget tolkar den skogsfinska kulturens symbolism och byggnadstraditioner på ett modernt och rationellt sätt. Byggnaden består av en regelbunden trästomme som bär upp ett långt sadeltak vars ena ände vilar på ett flyttblock. Utställningsytorna placerade i vindsutrymmet är mörka och refererar i materialitet till de sotade taken i skogsfinska rökstugor.

Läs mer om projektet på Afasia Archzines hemsida.

Bättre Att Förtäta Våra Städer Än Att Bygga Helt Nya
2 January 2018.

Joakim Kaminsky och Hans Eek argumenterar i Göteborgs-Posten om varför det är bättre att bygga vidare på de städer vi har än att bygga helt nya.

Det är klart att Sverige måste växa. På kort sikt 20–30 år kommer 25 procent av Bangladeshs yta vara översvämmad på grund av klimatförändringarna. Det är de mest tätbefolkade områdena som berör 80 miljoner invånare. I Västafrika stiger årstemperaturen med en grad vart tionde år. Torkan breder ut sig. Det kommer att bli folkomflyttningar i världen. Sverige har en ekologisk kapacitet att hysa minst 35 miljoner invånare. Förutom behovet i dag om minst 700 000 nya lägenheter måste vi bygga många fler hållbara bostäder och arbetsplatser samt infrastruktur.

Regeringens satsning på nio nya hållbara städer och stadsdelar i infrastrukturnära lägen är i det perspektivet vällovlig, men problemet är att de flesta av de föreslagna städerna i dag ligger på orörd mark och är placerade isolerat långt från befintliga tätorter. Kritiska röster har hörts från både miljörörelsen och den politiska oppositionen, men hittills har det varit relativt tyst från landets arkitekter. Ett citat från regeringens samordnare Johan Edstav i samband med en pressträff sammanfattar ironiskt nog ganska väl problematiken med projektet: ”Det här är en unik chans att göra något helt från grunden. Segregationen har tyvärr ökat de senaste decennierna. Nu ska vi försöka att inte upprepa misstagen från miljonprogrammet på 60- och 70-talet”. Den första meningen beskriver problemet i satsningen och de två sista visar på projektets överhängande risker.

Rätta till i stället för att bygga nytt

Historien visar att det är oerhört svårt att bygga ny stad, i stället bör vi bygga vidare på det vi har och lägga till saker som rättar till dagens problem. Något som Lars Marcus, arkitekt och professor i Stadsbyggnad på Chalmers, gav uttryck för när P1:s program Klotet tog upp frågan i oktober förra året. Många grandiosa stadsvisioner har haft goda intentioner, men resulterat i det omvända. Le Corbusier ville i sin plan Voisin ge Paris ljusa bostäder i ett grönt landskap, men skapade i stället en modell för den bilstad som idag förstör både invånarnas hälsa och miljön. Corbusier var en förebild för de svenska arkitekterna på 1920 och 1930-talet som resulterade i Stockholmsutställningen 1930 och så småningom ”miljonprogrammet” på 1960- och 1970-talen. Drömmen om den demokratiska staden i miljonprogrammet visade sig även vara ett bra recept på att bygga segregation och otrygghet.

Vad visionen om att bygga nya hållbara städer baserade på ny teknik längs järnvägslinjer kommer landa i kan vi bara gissa, men kanske kan Örestaden i Köpenhamn ge en föraning. Här ligger innovativa hus i ett pärlband längs en högbana med förarlösa pendeltåg, men stadslivet saknas. Den goda staden behöver i stället växa fram över tid så att dess sociala infrastruktur och historiska lager kan utvecklas i takt med byggnaderna.

Ett problem med de planerade nya städerna är att de är tänkta att byggas på jungfrulig mark. Exempelvis är Landvetter Södra tänkt att placeras vid Yxsjön i en gammelskog som enligt Naturskyddsföreningen är ett av de finaste naturområdena i Västra Sverige full med rödlistade arter. Här hamnar den nya staden på stort avstånd från allt utom en ny pendeltågsstation, men som exempelvis Alexander Ståhle beskriver i Alla Behöver Närhet, räcker det inte med att ha tillgång till en pendeltågsstation för att minska bilberoendet, i stället är det den direkta kopplingen till ett större stadssammanhang som är viktigast.

Landvetter exempel på misslyckande

Fem kilometer i nordöst ligger Landvetter, en bilförort med gigantiska parkerings- och impedimentytor. Hade dessa i stället bebyggts skulle inte bara orörd natur sparats utan Landvetter hade samtidigt kunnat utvecklas till en tätare och miljövänligare blandstad. Miljonprogrammet visar vilka problem som kan uppstå när stora områden byggs samtidigt. När alla flyttar in samtidigt får man lätt en homogen grupp av invånare. Estetiken och byggnadstekniken på husen blir likriktad och renoveringsbehoven kommer samtidigt i framtiden. Tankesättet och stadsplaneringen riskerar att bli föråldrade. Redan i dag har vi verktygslådan för att bygga hållbart, den största utmaningen är därför att börja implementera befintlig kunskap i större skala, inte att skapa nya visioner.

En unik möjlighet

Det framstår lätt som enklare och mer visionärt att lösa gamla problem med nya stora gester på orörd mark. Här kan arkitektkåren visa på alternativa vägar framåt. Hur ett välisolerat och välritat hus med sunda material är viktigare för miljön än tekniska innovationer. Hur det idoga pusslandet som krävs för att förtäta i befintliga städer kan vara lika visionärt och spännande som att bygga nya. Ett exempel kan vara Kjellgren Kaminskys vision för ett hållbart Göteborg där vi gav exempel på hur ny bebyggelse kan integreras i den befintliga staden på ett innovativt och hållbart sätt, ett annat kommunens eget visionsarbete i Göteborg 2050. På detta sätt kan vi använda dagens behov av nya bostäder och arbetsplatser som en unik möjlighet att utveckla våra befintliga städer.

Artikel publicerad på Göteborgs-Postens hemsida.

God Jul!
22 December 2017.

Vi på Kjellgren Kaminsky vill önska alla våra samarbetspartners en riktig God Jul och Gott Nytt År!

Som julgåva i år väljer vi att bli stödföretag till Naturskyddsföreningen.

Kjellgren Kaminsky i Nordic Architects: Global Impact
17 December 2017.

Vi är stolta över att uppmärksammas i den nyutgivna boken ”Nordic Architects: Global Impact” av Arvinius + Orfeus.

Där kan du läsa mer om våra projekt Öijared Hotel och Cykeltornet. Boken kan du hitta via ISBN 9789187543265.

Kjellgren Kaminskys Huvudkontor i Divisare
13 December 2017.

Idag kan du se vårt huvudkontor i Göteborg, på Divisares hemsida.

Och vet du vad? Vi har faktiskt plats för fler kollegor på kontoret. Ta en titt på vår karriärsida och skicka in din ansökan.

Kjøpmannsgata i Tidskriften Rum
13 December 2017.

Vår och MARELD Landskapsarkitekters tävlingsvinst ”Bryggepromenaden” för Kjøpmannsgatan i Trondheim, har uppmärksammats i Tidskriften Rum.

Läs om projektet i senaste utgåvan, DEC/17 på sidorna 40-41.

Nominering i Vallastaden
8 December 2017.

“En symbol för Vallastaden”.

Så beskrivs våra passivradhus i Vallastaden, belägna i Linköping, som nu är nominerade till Östergötlands Arkitekturpris 2017. Vinnaren offentliggörs den 1a mars.

Foto: Åke E:son Lindman

Västsveriges Affärsnyttigaste Integrationsinitiativ
5 December 2017.

Igår tävlade vårt KAN Connect i Västsvenska Handelskammarens Draknäste och utsågs till ”Västsveriges affärsnyttigaste integrationsinitiativ”.

Läs hela nyheten på Västsvenska Handelskammarens hemsida.

Tillsammans med Krook & Tjäder Arkitekter och Sveriges Arkitekter fortsätter vi 2018. Det går redan nu att anmäla ditt företag till träffar i Göteborg och Stockholm här.

Födelsedagsfest + Bokrelease i Stockholm
30 November 2017.

Stort tack till alla som kom och firade med oss förra veckan!

Vi slog på stort och kombinerade Kjellgren Kaminskys 10-årsjubelium med Stockholmskontorets 1-årsdag och vår bokrelease.

Vår bok kan du förresten hitta via ISBN 9789187543616.

Foto: Emil Fagander

Bokrelease i Göteborg
30 November 2017.

Emellanåt måste man blicka tillbaka för att kunna se framåt.

Arvinius + Orfeus Publishing har gjort en monografi som sammanfattar de första tio åren av Kjellgren Kaminskys arbete. Den 6e december arrangerar Arvinius + Orfeus, tillsammans med Göteborgs konstmuseum ett bokrelease för projektet. Fredrik Kjellgren och Joakim Kaminsky presenterar boken, och de första tio gästerna får en gratis kopia.

Dörrarna öppnar klockan 17:00, vi ser fram emot att träffa dig där!

Etc i Västerås
28 November 2017.

Detta förändrar allt! De första crowdfundade husen i Sverige kommer att byggas i Västerås Stad då vi har utsetts till en av sex aktörer för Öster Mälarstrand, etapp 4.

Kjellgren Kaminsky Arkitektur har tillsammans med Hans Eek och tidningen ETC utvecklat ett koncept för passivhus i massivt trä, drivet av solenergi. Genom crowdfunding finansieras projektet av folket. Vi är verkligen glada över detta projekt, som vi hoppas kommer att vara starten på en ny rörelse för bostadsutveckling.

Läs mer om projektet på ETCs hemsida.

Kjellgren Kaminskys Huvudkontor i Tidskriften Rum
23 November 2017.

“Ja, det är trivsamt här, en kreativ och välutnyttjad verkstad. Det känns lite som att hälsa på i en ritsal på någon av landets arkitektskolor”.

I senaste utgåvan av Tidskriften Rum, NOV/17 på sidorna 42-46, porträtteras vårt huvudkontor i Göteborg. Vi kan inte annat än att hålla med, här trivs vi väldigt bra. Det finns dessutom plats för fler, då vi söker en handläggande arkitekt till just Göteborgskontoret.

Mer info på vår karriärsida.

Nordic Architecture Fair
6 November 2017.

Under Nordic Architecture Fair i Göteborg den 8e november, kommer Fredrik Kjellgren att medverka in en panel om enfamiljshus vs. flerfamiljshus.

Studier visar att sju av tio personer vill bo i enfamiljshus. Trots det dominerar flerfamiljshus de flesta svenska kommuners planer. Varför? Läs mer på Nordic Architecture Fairs hemsida.

Hoppas att vi ses där!

Drömmen Om Drömhuset
16 October 2017.

I tidningen Byggvärlden skriver Joakim Kaminsky om hur fler av de 10 000 villor som årligen byggs i Sverige kan formas till verkliga drömhus.

I artikeln presenteras sex punkter som vi på Kjellgren Kaminsky anser är de mest avgörande för att skapa riktigt bra villa-arkitektur.

Läs hela artikeln på Byggvärldens hemsida.

Arvodeslöst Arbete Devalverar Arkitektbranschen
11 October 2017.

Vi kan och vill inte undervärdera våra medarbetares kompetens genom att arbeta arvodeslöst, samtidigt som befintliga kunder inte ska behöva subventionera detta arbete, skriver Christer Fröberg, kontorschef i Göteborgskontoret.

Läs hela debatten på Arkitektens hemsida.

Grönsaksskörd
9 October 2017.

Hösten är här och den sista plantan i vår grönsaksträdgård är plockad, vi ser fram emot ny skörd nästa år!

Bryggepromenaden i Trondheim
3 October 2017.

Vi är glada att avslöja att vårt bidrag “Bryggepromenaden” i samarbete med MARELD Landskapsarkitekter, har vunnit första pris i tävlingen om utformningen av Kjøpmannsgatan i Trondheim.

Motiveringen lyder: ”Projektet har ett enkelt och övertygande grepp och tydliga strategier som har utförts på ett bra sätt”. Juryn berömmer även tävlingsbidraget för att vara “visionärt, framtänkande och realistisk på en och samma gång”.

Läs mer om projektet på Arkitektens hemsida.

Kräftskiva!
14 September 2017.

I fredags hade båda våra kontor kräftskiva, tack för en fantastisk kväll!

Etc i Arkitekten
22 August 2017.

Arkitekten skriver om de crowdfundade hyresrätterna som vi har tagit fram i samarbete med ETC och Hans Eek.

Det är passivhus byggda med träkonstruktion. Ett unikt koncept vi är stolta över att vara en del av!

Läs hela artikeln på Arkitektens hemsida.

Pris För Cykeltornet
17 August 2017.

Vår design för ett cykeltorn vid Centralstationen i Göteborg har vunnit pris i det prestigefyllda World Architecture Community Awards, detta i kategorin ”designed”. Kul!

Läs mer om detta på World Architectures hemsida.

Större Är Inte Alltid Bättre
16 August 2017.

Sverige behöver arkitektkontor i alla storlekar, skriver Joakim Kaminsky i tidningen Arkitekten.

Trenden att mindre kontor köps upp av större är inte en självklar utveckling. Sverige behöver arkitektkontor i alla storlekar. De senaste åren har en uppköpstrend svept över arkitektursverige. En bransch som redan kännetecknas av stora aktörer har konsoliderats ytterligare och sedan 2015 har ett tjugotal mindre och medelstora arkitektbyråer blivit uppköpta.

Risken finns att vi vaknar upp till en mindre dynamisk bransch. Samtidigt finns det en inspirerande mottrend med rekordmånga nystartade arkitektbyråer under fjolåret, en chans som vi behöver ta vara på eftersom det historiskt har visat sig svårt att ta steget från liten till medelstor byrå. En missuppfattning är att marknaden är självreglerande, att de små kontoren klarar sig och växer om de är tillräckligt bra. Problemet är att det finns en rad inbyggda drivkrafter som driver utvecklingen mot större kontor. Investeringsvilligt kapital söker sig idag till konsultbranschen både via börsen och privata investerare. Idag är det en lukrativ bransch i högkonjunktur mitt i en byggboom, men vad händer med investeringarna i sämre tider när marginalerna blir mindre? Accepterar man en lägre avkastning eller kommer kapitalet röra sig till andra branscher och lämna arkitekterna i sticket?

”De mindre kontoren bidrar också till en mer dynamisk debatt. De har ofta en spetsigare profil, till exempel politiskt eller estetiskt, och kan driva på utvecklingen inom sitt fält.”

Ett annat problem för de mindre kontoren är de många upphandlingar som är utformade så att de gynnar större kontor. Ofta ställs krav på antal genomförda projekt inom snäva kategorier eller år i yrket. Resultatet blir att nya firmor får svårt att komma in. Så varför är de små och medelstora arkitektkontoren viktiga? Till att börja med levererar de arkitektonisk kvalité. Se bara på Kasper Sahlinpriset. De senaste tio åren har sju vinster gått till kontor med färre än 30 medarbetare och jämför man med inspirerande arkitekturländer som Schweiz, Norge eller Danmark har de alla generellt mindre kontor än i Sverige. De mindre kontoren bidrar också till en mer dynamisk debatt. De har ofta en spetsigare profil, till exempel politiskt eller estetiskt, och kan driva på utvecklingen inom sitt fält. Är man inte lika etablerad vågar man vara modigare i debatten. För de anställda i företagen är det positivt med fler valmöjligheter, alla trivs inte bäst på en stor arbetsplats.

Vi på Kjellgren Kaminsky föreslår två konkreta åtgärder för att främja mångfalden och hjälpa de mindre byråerna att gro:

Inför obligatoriskt wild card för mindre kontor till inbjudna tävlingar arrangerade av Sveriges Arkitekter (systemet finns i Norge och har varit en viktig del i många kontors framväxt). En eloge till Stockholms stad som just nu genom för en markanvisningstävling med krav på unga arkitektkontor, ett bevis på att det går!

Ställ kvalitetskrav istället för kvantitetskrav i offentlig upphandling. Värdesätt exempelvis ett prisbelönt projekt framför antalet genomförda projekt. Värdera ett CV efter erhållna stipendier och publiceringar istället för efter år i branschen.

De stora konsult- och arkitektbyråerna bidrar med oerhört mycket till arkitektsverige och har en viktig roll att fylla, men för att få mångfald och dynamik behövs kontor i alla storlekar och vi kan inte ta de små och medelstora kontoren för givna.

Artikel publicerad på Arkitektens hemsida.

Kan Connect
31 July 2017.

Det är äntligen dags för ännu en KAN Connect!

I september 2018 arrangerar Kjellgren Kaminsky, Krook & Tjäder och Sveriges Arkitekter den populära mötesplatsen KAN Connect i Göteborg och Stockholm.

Anmäl dig och ditt företags deltagande här.

Vinst i Haninge
12 May 2017.

Kjellgren Kaminsky har vunnit det parallella uppdraget för en ny stadsplan i Jordbro centrum!

Projektet är ett viktigt steg för vårt Stockholmskontor och blir deras andra stora stadsutvecklingsprojekt. Vi har redan påbörjat arbetet med planprocessen tillsammans med våra beställare Samhällsbyggnadsbolaget och Haninge kommun.

Gibraltarvallen
26 April 2017.

Vi skulle vilja visa vårt bidrag till tävlingen för ett nytt bostadshus i trä vid Gibraltaratan i Göteborg.

Vi vann tyvärr inte denna gången, men vi är ändå stolta över förslaget. Vi hoppas att du gillar det lika mycket som vi.

Grattis till vinnaren!

Vinst På Skeppsbron
24 April 2017.

Jippi!! Kjellgren Kaminsky och BJC Group AB har vunnit två tomter på markanvisningstävlingen i Skeppsbron, ett av de mest prestigefyllda områdena i Göteborg.

Med i vårt team finns även Trendie, Norconsult, VBK, C.Grunewald Projekt Aktiebolag och Bengt Dahlgren.

Läs mer om nyheten här.

För Hantverk i Tiden
9 January 2017.

Joakim Kaminsky skriver i Arkitekten om hantverkets betydelse i den byggda miljön.

Byggandet i Sverige har successivt tappat kontakten med hantverket och går mot en allt större likriktning. Både till sin konstruktion och i sin arkitektoniska utformning. Denna utveckling har gått längre i Sverige än i många jämförbara länder som Schweiz, Danmark eller Norge. Trenden har stärkts av att vi i Sverige har stora företag på både konsult- och byggsidan. Många byggare har även satsat på upprepning i form typhus, prefabricering och husfabriker som en del av sin affärsidé.

Med bostadsbrist ökar pressen på att bygga snabbt och billigt. Som arkitekt är det lätt att se problemen med utvecklingen. När de flesta byggbolag har färdiga manualer som bestämmer allt från golvmaterial till fasadutformning är det svårt att ge byggnaden en mänsklig skala och anpassa den till platsen. Följden blir ett likriktat arkitektoniskt uttryck över hela landet. Men måste vi välja mellan rationalitet och hantverksmässighet, mellan detaljering i den mänskliga skalan och kostnadseffektivt byggande? Är monotoni och storskalighet en oundviklig följd av ett industrialiserat byggande?

I andra branscher har den industriella utvecklingen gått in i en mer dynamisk fas där produkter både kan masstillverkas och individanpassas. Exempelvis är en mobiltelefon uppbyggd på en masstillverkad plattform, men dess attraktivitet för köparen ligger i hur den kan individanpassas i form av gränssnitt, appar, fodral och hörlurar. Kan en liknande utveckling vara möjlig inom byggbranschen? Det finns två spännande vägar framåt som kan leda till ett nytt förhållningssätt till hantverk och detaljering i byggandet.

Dels finns en begynnande trend där de industriella byggprocesserna utvecklas till att inkorporera variation, detaljering och platsspecifika lösningar. Två tekniker som kan nämnas är CNC-frästa och 3D-utskriva byggnadsdelar. Med dessa metoder är det inte längre mer komplicerat att ha en varierad detaljering, möjligheterna är inbyggda i produktionsprocessen. Ett exempel Bearth-Deplazes projekt New Monte Rosa hut i Zermatt, Schweiz. Här har arkitekten använt sig av en CNC-fräs för att ta fram mönster i träkonstruktionen som ger byggnaden en unik karaktär och detaljering.

I framtiden kan vi bli bättre på att utnyttja den teknik som finns tillgänglig och även inspireras av tillverkningsmodeller i andra branscher. Ett annat spännande förhållningssätt är byggnadstyper där en rationell prefabricerad kärna förfinas med hantverksmässiga metoder. Det kan ske på en fabrik eller på byggarbetsplatsen. Vi provade det här i skala 1:1 i vårt projekt Öijareds hotell. Här består stommen av hotellrum som tillverkas på en fabrik i moduler. Dessa gavs sedan en unik beklädnad både interiört och exteriört med hjälp av hantverkskunnande och lokala material. Ett annat exempel är Colectivo Warehouse i Lissabon där det Portugisiska kontoret Village Yard byggt ett café och mötesplatser med hjälp av en stomme av containrar som sedan målats och detaljerats av konstnärer, hantverkare och boende i området.

För att utveckla detta förhållningssätt måste vi bli bättre på att tillvara på kunskap. Dels den som finns i Sverige men även den stora kunskapsbank som kommer med invandringen från omvärlden, både i form av utomeuropeiska flyktingar och arbetskraftsinvandring från grannländer där hantverket har behållit en starkare roll än i Sverige. Utbyggda lärlingsprogram och arbetsmarknadsåtgärder kan vara viktiga åtgärder. Detta innebär både nya utmaningar och möjligheter för arkitekten. Det krävs mod och innovationslust för att hitta nya lösningar. Jag vill uppmana branschen att använda sig av de rika möjligheter som finns i framtidens smarta industrialiserade byggande. För att behålla branschens relevans hos allmänheten och undvika historiska misstag behöver vi återupptäcka hantverket och den mänskliga skalan i vårt byggande.

Artikel publicerad i tidskriften Arkitektur 2017 Nummer 1, s. 20.

Neden i Göteborgs-Posten
6 October 2016.

Kjellgren Kaminsky har tagit fram ett nytt förslag för Hedens framtid.

Vi anser att Heden skulle vinna på färre markparkeringar, en större mångfald av idrottsprogram och stråket i Vasagatans förlängning mot Ullevi, skulle kunna förstärkas och befolkas ytterligare. Vi föreslår att Heden förtätas nedåt, det Göteborgska namnet för vår projektidé faller sig naturligt; Neden.

Läs hela artikeln på Göteborgs-Postens hemsida och mer om förslaget här.

Kuliss Istället För Blandstad
7 March 2016.

Joakim Kaminsky ifrågasätter i en artikel i tidskriften Arkitektur ett av den moderna svenska stadsplaneringens mest vedertagna estetiska krav.

Det tycks ha blivit något av ett mantra i modern svensk stadsplanering; kravet på vertikal indelning av fasader i små enheter med olika estetiska uttryck. Men bakom ytan finns stora bostadshus utan motsvarande variation i sitt innehåll. Under det senaste året har vi på Kjellgren Kaminsky arbetat med stadsplaner med liknande förutsättningar över hela Sverige; Korvetten i Malmö, Väsjö Torg i Sollentuna, Selma Lagerlöfs torg i Göteborg och Oceanhamnen i Helsingborg för att nämna några. Målet är gott; att bygga stad som den ser ut i våra stadskärnor, gärna stenstaden. Dock missar man tyvärr poängen. Det som ger kvartersstaden unika kvalitéer när den fungerar som bäst, är inte den estetiska variationen utan den programmatiska.

Rem Koolhaas beskriver den i Delirious New York och Charles Montgomery i Happy Cities; den täta, innovativa blandstaden där nyckeln är mixen av program inom och mellan byggnader och kvarter. Dynamiken uppstår i städer som har vuxit fram organiskt med fria zoneringsregler och en variation av byggherrar. I en sådan stad kommer den estetiska variationen på köpet. Det omvända förhållandet uppstår när vi behåller ett gammaldags zoneringstänk med homogena bostads- och kontorskvarter, i bästa fall med lokaler i hörnlägen, som sedan kläs med kulisser av estetisk variation. Kanske är det resultatet av en minsta motståndets lag där stadsbyggnadskontoren kan checka av varierad gestaltning och byggherrarna får lättexploaterade stadsdelar med enhetligt innehåll.

”Våga skapa detaljplaner som blandar olika program inom samma kvarter, som möjliggör olika användning över tid och som släpper fram arkitektur som inte underordnar sig staden utan som bidrar till och stärker dess upplevelse “

För husarkitekten blir bieffekten att det är svårt att skapa en tydlig och ärlig arkitektur. Att rita ett bostadshus med tio olika fasaduttryck framför samma program och byggnadstyp (ja, det har hänt) blir i bästa fall krystat, i värsta fall reduceras arkitekturen till dekor. Kraven på olika fasadmaterial är också kostnadsdrivande, något som leder till att det i slutändan finns mindre utrymme kvar för andra kvalitéer i det arkitektoniska uttrycket som gedigen materialitet eller detaljering. Och ja, det är viktigt att erbjuda en variation av intryck och en omsorgsfull detaljering i markplan för att göra staden attraktiv i gångfart, men det kan uppnås på andra sätt. Portland är ett exempel på en alternativ väg. Eftersom staden har mindre kvarter än de flesta andra amerikanska (och svenska) städer, är stadsbilden spännande och varierad även om varje kvarter i sig för det mesta är ritat av en arkitekt med en gestaltningsidé. Bland annat kan Pearl District som jag besökte i fjol, nämnas som ett fint exempel. Området har utvecklats från industriområde till blandstad från 90-talet och framåt, nu komplett med en ny spårvagnslinje. Här har husen en tydlig egen identitet utan att stadsbilden känns rörig eller otydlig, detta eftersom gatustrukturen är tydlig och kvarteren är slutna. Hus med bostäder och arbetsplatser varvas, även om andelen arbetsplatser kunde varit högre.

Vill vi bygga den dynamiska blandstaden så låt oss planera för dess varierade innehåll istället för att detaljstyra dess estetik. Våga skapa detaljplaner som blandar olika program inom samma kvarter, som möjliggör olika användning över tid och som släpper fram arkitektur som inte underordnar sig staden utan som bidrar till och stärker dess upplevelse. 

Artikel publicerad i tidskriften Arkitektur 2016 Nummer 3, s. 18.

Passivhus
4 January 2016.

Vi tänker på vårt ansvar för framtiden.

Därför vill vi designa byggnader som kan stå kvar i århundraden. Byggnader som gör människor lyckliga och som har ett minimalt ekologiskt fotavtryck. Vi har byggt upp vår expertis genom vår passion för hållbarhet och erfarenhet från verkliga projekt där vi har jobbat med flera certifieringssystem, bl.a. Passivhus, BREEAM och Miljöbyggnad. Passivhus byggs med mycket täta och väl isolerande klimatskal där värmebehovet täcks av passiv solvärme samt den energi som redan alstras inom byggnaden. Människor och hushållsapparater genererar stora mängder energi.

Kjellgren Kaminsky har designat cirka 20 passivhus varav fem är byggda.

Joakim Kaminsky är SITAC-certifierad Passivhusbyggare på avancerad nivå.

Kontakt: Joakim Kaminsky

Reflecting time
3 January 2016.

” Sent i augusti månad klättrade vi upp för en norsk bergslänt med hundra små speglar. Vi spenderade natten på sluttningen med att skapa vår installation. I dagsljus var den osynlig, men i den Nordiska sommarnattens kortvariga mörker dominerade reflektionen bergsluttningen. Vi lämnade morgonen därpå, kvar fanns enbart våra minnen. ”

– Joakim Kaminsky & Maria Poll

Super Sustainable
2 January 2016.

Super Sustainable är en tankesmedja startad av Joakim Kaminsky och Fredrik Kjellgren.

Tankesmedjan består av en växande grupp engagerade individer från hela Europa med mål att leda och diskutera hållbar utveckling. Super Sustainable syftar till att kritiskt granska försök att uppnå hållbarhet och så kallad “greenwashing”. Vi vill visa på och visualisera verkligt hållbara exempel och erbjuda alternativa visioner av framtiden. Våra projekt är resultat av idéer från en mängd olika människor med olika bakgrund och med intresse för hållbar utveckling.

Arkitekter, ingenjörer, stadsplanerare, kommunikatörer och många andra kompetenser driver våra projekt. Vi kommunicerar våra idéer i två huvudsakliga medium: design och skrivna debattinlägg. Super Sustainable har erhållit ett världsomspännande erkännande på grund av våra många visionära projekt. Bland annat har Super Sustainable vunnit en Green Dot Award, en World Architecture Festival-kategori och presenterats på BBC och ABC News. Vår tankesmedja är en öppen grupp och vi välkomnar alltid nya medlemmar. Vänligen kontakta oss om du vill gå med eller är intresserad av mer information.

Work
1 January 2016.

We’re always looking for inspiring and enthusiastic talents to join our teams in Gothenburg and Stockholm.

Apply by sending us your application with portfolio as a PDF  (<10 Mb) to:

work@kjellgrenkaminsky.se